Reserapport: På upptäcktsfärd i vertikal labyrint

Det var staden som vertikal labyrint som slog mig. Allt var så brant. Smala vindlande gränder i form av motlut eller medlut och alla dessa trappor, skriver fotografen Marie Andersson som nyligen var i Kavallahuset på stipendium.

En medgäst, som varit här förr sa;”Man kommer alltid ner men kanske inte upp”. En stark motorbroms i låren är nödvändig. Jag blev dock orolig att inte orka då mina dagliga besök på det grekiska postkontoret ingick i mina rutiner. Noggrann dokumentation av landmärken krävdes för att komma rätt, vilket också blev en del av den fotografiska processen samt orientering för att veta när jag skulle svänga vänster eller höger. ”Man kommer ner men inte upp”- ekade. Sen blev allt fel ändå vid uppgång. Perspektivet stämde inte längre.

I Pangia, den äldre delen av staden, belägen på en udde, var virrvarret av trappor, backar ännu mer svårorienterat. Kanske var vägen en återvändsgränd eller ett oklart avslut på någons privata gård. Här fanns bilar parkerade på de mest besynnerliga och oåtkomliga ställen. Hur kom de dit? Lyftkran? Det var också svårt att förstå terrängen bara genom att studera en platt karta – trappor är utsatta men inte backar eller höjdskillnad. En fin lång gata kan innehålla en hemsk och dold utmaning.

Jag förstod också senare att Kavallas vertikala karaktär är ett allmänt samtalsämne, även hos boende. Alla som promenera i staden har gymnastikskor – även välklädda damer till fest. Skolbarnen har hjul på sina ryggsäckar!

Jag hittade så småningom mer eller mindre strategiska vägar. Dock var det geografiska problemet även parallellt då Svenska huset låg på samma ”breddgrad ”som konstnärsaffären men med ett antal trappor och backar i sidled som hinder. Staden är också oregelbunden horisontellt. Den veckar sig i sidled vilket är vanligt i vulkaniska landskap.

Alla som läser detta blir kanske avskräckta och aldrig kommer att åka dit.

Vackrare plats i civilisationens vagga får man leta efter med alla historiska platser med vyer där havet möter himlen och ger dess speciella ljus. Också den unika möjligheten att få vara i Svenska huset, träffa andra gäster och dess personal vilket är fantastiskt men ett tidigare liv som get kring fysik är en fördel.

Marie Andersson