Under vistelser i Kavallahuset har jag aktiverat min nygrekiska genom att översätta dikter av Konstantin Kavafis (1863-1933). I dem är det föränderliga havet ständigt närvarande. Här två av dem Havet

Ganska många dagar och veckor har det blivit i Kavalla, en stad som jag inte är säker på att jag skulle ha besökt om det inte varit för Huset. För

författare Göran Söderström Det finns platser som man blir omedelbart förälskad i vid första mötet och alltid vill komma tillbaka till – för mig bland annat Venedig och Svenska huset

Svenska huset i Kavalla   För mig är Svenska huset i Kavalla, Souidiko spiti, en plats med stark laddning och med en alldeles unik atmosfär. Eftersom platsen är en del

– Du måste besöka Kavallahuset om du passerar, dit borde du åka och skriva på avhandlingen, säger min väninna Åsa som är konstnär, när hon hör om mina planer.Själv har

Jag anländer sent på kvällen, huset sover & vi får smyga runt för att bli visade det allra nödvändigaste, badrummet, köket, terrassen och biblioteket, övervåningen får vi ta nästa dag.

Jag visste inte riktigt hur det skulle se ut, det berömda Kavallahuset som Svenska Tecknare så länge som så länge jag kan minnas har delat ut vistelsestipender till. Jag har aldrig

Jag ägnade min tid i Kavalla åt att skriva manus till ett spännande rymdäventyrseriealbum. Även om platsen var den lugnaste, trevligaste och vackraste att arbeta på så inspirerades jag till

Vasilis Theodorou är född och uppväxt i byn Assos nära staden Korint i Grekland. Han utvandrade till Sverige 1975 och bor och arbetar som fotograf sedan många år i Uppsala.

Det vackra huset där kreativiteten är hög, knackar marmor, målar, skriver, läser, ”pratar” litteratur. På terrassen har många knytkalas avnjutits, en kall retsina, den vackra gruppen med bord och stolar,

havet blåttflott tallen grönskön ostämd klockaen smocka solens glödliv och död brisens fläktinget jäkt måsars skrinskrattande grin katternas stridokristlig tid kura skymningblicken ymnig månen vitnattens flit ovaggad somnai drömmen domna

Militta Wellner besökte Kavalla som tecknarstipendiat 1997 och filmade då huset och trädgården. Mycket har förändrats sedan dess!

Jag lämnar Göteborg klockan fem på morgonen med en fantastisk fullmåne på gryningshimlen. Tolv timmar senare sitter jag på Kavallahusets omtalade terass, insvept i en filt. Det doftar av jasmin

Jag var i Kavalla i november 2015 för att gå igenom bildmaterialet jag plåtat under sex års resor i Kaukasus och komma fram till vilka som skulle överleva till den

Det är en värld av ljus och mörker jag uppslukas av, en värld bland bergen där inga ansikten finns. Det är mycket som väcker starka känslor, ja till och med

Stipendiet till Kavalla i svenska institutets hus gjorde det möjligt för mig att få arbetsro under två veckor för att kunna fokusera på mitt projekt om Romernas situation I Europa

Maria Rosenlöfs fick Kavalla-stipendium 2012. Hon har intervjuat ungdomar på orten och frågat vad som händer med alla drömmar och planer när den ekonomiska situationen förändrats så drastiskt. Nikos Philippidis